lördag 30 juni 2012

Agaat och Milla

Marlene van Niekerk har skrivit romanen Agaat, en 713 sidor tjock bok som utspelar sig i Sydafrika 1996. Den vita lantbrukaren Milla ligger förlamad i sitt hem och kan bara kommunicera genom blinkningar. Hon vårdas av den svarta Agaat, som levt med familjen ända sedan hon togs om hand som femåring. Romanen börjar med att Agaat skickar ett telegram till Millas son, som bor i Kanada, för att meddela att modern är döende och för att få veta när han kommer hem. Under den sista tiden i livet får man sedan följa deras liv genom det Milla minns och genom det som hon skrivit i sina dagböcker. Det blir en kvinnoskildring, en familjehistoria och Sydafrikas historia i en mycket spännande blandning.
Ja, vad ska jag säga om denna bok! Den griper tag, både för att den skildrar på ett mycket realistiskt sätt hur det kan vara att ligga förlamad och vara helt utlämnad åt andra människor och för att skildringen av dessa två kvinnors relation är så speciell. Hat-kärlek...  mor-dotter... vit-svart... fri-slav... vårdare-vårdad.
Jag kan säga att jag slukade boken. Trots dess omfång och trots att det var mjuka pärmar som var svåra att hantera pga bokens tjocklek. Kvinnoöden fängslar mig, man känner igen sig själv och relationer man har till andra människor. Och i detta fall så hoppas jag att jag lärde mig någonting också.
Ett citat från New York Times säger allt på ett suveränt sätt: "Böcker som Agaat är skälet till att människor läser romaner och till att författare skriver dem". Boken får 5 burkar.

Agaat
Bild från Adlibris

4 kommentarer:

  1. Vill läsa, men 700 sidor är för många just nu! :)

    SvaraRadera
  2. Låter som en bok jag också skulle gilla, men håller med om att 700 sidor låter lite avskräckande. Oftast lättare när man delat upp berättelsen i flera böcker. När man läst ut en bok, så vill man oftast läsa nästa och nästa och nästa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis! Här gjorde de en försäljningsmiss ;) (Tänk damernas detektivbyrå som en enda bok! Jobbigt!)

      Radera
    2. Men vet ni, när jag närmade mig slutet så kändes det som om jag ville att den skulle ha 100 sidor till. Så bli inte avskräckta av sidantalet!

      Radera