onsdag 6 november 2013

Ska vi ses?

Vi måste sluta ses på det här sättet är en crossover-roman, dvs. en berättelse både för unga vuxna och för vuxna, där författarna Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck berättar en kärlekshistoria från två håll. Perspektivet växlar mellan de båda huvudpersonerna, Hanna som går sista terminen på gymnasiet och Jens som är en 24-årig kille som just har separerat från sin flickvän och har delad vårdnad om lilla Rut. Bjärbo skriver Hannas kapitel och Lindbäck är den som för Jens talan. Först vill jag nämna att det inte märks att det är två författare. De har ett gemensamt språk och sätt att uttrycka sig på, så att om man inte visste att de arbetat tillsammans skulle man nog inte märka det alls.
Historien börjar med att de två huvudpersonerna träffas på en bar, börjar prata och sedan inleds en kärlekshistoria med lite speciella förhinder. Jens är ju småbarnspappa med allt vad det innebär, han har nyligen separerat och vet inte om han egentligen vill in i ett nytt förhållande på en gång. Hanna känner nästan direkt att Jens är någon hon vill fortsätta att träffa, trots att hon redan har bestämt att hon och bästisen Märta ska flytta till Paris direkt efter studentexamen. Situationen kompliceras av att Jens ska vikariera som assistent till en kille i Hannas klass, och därför kommer de att träffas dagligen.
Låter det som en romantisk komedi? Ja, det skulle säkert kunna bli en film, men jag tror att den inte skulle bli så bra. Det är många känslor, tankar och funderingar som gör sig bättre i en bok än på film. I början hade jag svårt att komma in i huvudpersonernas tankar just för att man bytte fokus i vartannat kapitel, men efter ett tag så kändes det helt naturligt. Något jag saknade var Hannas familj, de märks inte så mycket i historien trots att hon fortfarande bor hemma. Och för att vara en skildring av gymnasieungdomar idag så känns de väldigt ointresserade av världen i övrigt, men det kanske är så nu? Jag trodde att fler är veganer, slåss på barrikaderna och demonstrerar och så där... Men författarna ville kanske bara fokusera på kärlekshistorien. Det är väldigt sympatiska huvudpersoner, man gillar dem båda två och deras begynnande relation skildras väldigt fint och ibland väldigt humoristiskt. Bl.a. så skickas det väldigt många sms... då är det en bok i tiden mao.
Om man vill läsa en lätt, lite romantisk nutidsskildring som skildrar en ny typ av relation (ung student och ung småbarnspappa) så kan detta vara något att prova. 3½ burk /vuxen och troligen 5 burkar /ung vuxen.

3 kommentarer:

  1. Åh, jag får ändå lite ångest. Det låter som ett väldigt ojämnt förhållande, inget man skulle vilja uppmuntra en ung gymnasiestudent, även om det kan te sig väldigt romantiskt till att börja med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men hon är 19 och han är 24 och om han inte hade råkat "bli med barn" så skulle vi ju tycka att han egentligen är en ganska ung kille! Hur skulle vi tänka om rollerna vore ombytta? Hon en 19-årig ensam mamma och han en 24-årig studerande eller hon en 24-årig ensam mamma och han en blivande student på 19 år. Hur ser omvärlden på ålderskillnader i parförhållanden egentligen?

      Radera
  2. Jag gillade den här! På tal om ålder så känns Hanna väldigt vuxen för sina 18 år, men det kanske blir så när författarna är vuxna? Eller jag vet inte.

    SvaraRadera